det går bra nu
Eller, egentligen inte. Jag har fortf. inte hittat något jobb som jag trivs med, men jag har stora förhoppningar. Nu vet jag att det finns hopp om att hitta en butik som jag verkligen kommer trivas i, där jag kommer utvecklas och där jag kommer bli uppskattad. Och mest av allt kanske känna att jag gör någon nytta, där jag kan erbjuda kunder mina kunskaper.
Jag ska ge er en recap: Den här senaste veckan har jag jobbat på en liten, liten butik i västermalmsgallerian. Låånga pass varje dag, ingen kvallité på kläderna What so ever (! iaf inte på tjejkläderna), det hade inget som helst sortiment och butiken var inte organiserad för 5 öre!
Jag kunde med andra ord inte erbjuda kunderna någonting pga deras sortiment. När kunder kom in och letade efter en svart kofta var det bara att säga "Tyvärr!". "Vitt linne? Nej, sorry.." Ni fattar ju? Jag kunde heller inte hitta nånting! Allt var bara en enda stor röra, och sen skulle man försöka memorera vart allt fanns(?!) Glöm det! Tänk er ett kaos, och då pratar jag inte om något organiserat kaos.
Dessutom.. Frågade jag om något (alltså ägarna) blev dom arga. Och valde jag att göra saken själv utan att fråga, ja då blev dom också arga. Hur jag än gjorde fick jag skit tillbaka. Och en sak måste jag stryka under, Jag är ingen sån stark person som bara kan borsta av mig allt det negativa. Nej, jag suger åt mig som en svamp! Det var delvis därför som jag tänkte att det kanske ändå var bra för mig att vara där. Så att jag kunde tuffa till mig lite. Men det funkade verkligen inte.
Att trippa på tå 9 timmar om dagen, 5 dagar i veckan är så sjukt påfrestande. Det finns nog andra ställen för mig.
I hope..
Kommentarer
Trackback
